Maj 2020
I början av maj månad lämnar vi Leeuwarden och går till Grou, en av dessa små näpna holländska städer.
Den trevligaste vägen dit är Standing Mast Route. Denna väg innebär bland annat att en hel del broar måste öppnas för oss. Motstridiga besked om broöppningarnas vara eller inte vara, i sedvanlig ordning beroende på Coronan, gör att vi tar stora Prinses Margriet Kanaal, endast en bro och den går vi under.
I Grou har vi förbokat plats vid restaurang Oostergoos brygga fram till den sista maj. Restaurangens kök är öppet, däremot inte matsalen. Maten serveras till båten, inte så dumt. Kalkylen är att matsalen får öppnas den 1 juni.
När vi nyligen, dessa rader skrivs i mitten av maj, kontrollerade virusläget fick vi besked om att i Leeuwarden var ingen inlagd på sjukhus för Corona. I hela provinsen Friesland finns fall, men de är inte många. Vi är glada över att befinna oss där vi är.
Ovanstående kombinerat med att danska hamnar är stängda samt den allmänna osäkerheten gör att vi, som det ser ut nu, förblir i båten här i norra Nederländerna.
Normalt rör sig en hel del tyska båtar i dessa vatten, nu ser vi endast enstaka. Varvet där vi ligger om vintern har en hel del tyska kunder, flera av dem vill överhuvudtaget inte sjösätta i år.
Upside Down med Diana Ross på Motown från 1980 är en passande titel på vår tid.
Webb-TP
Sedan urminnes tider - ingen minns längre när dessa urminnes tider hade premiär - är vi en samling killar som regelbundet träffas och spelar TP - Trivial Pursuit.
Flera av oss har känt varandra sedan sandlådan alternativt lågstadiet, några kom in under högskoletiden.
Platsen är någon deltagares hem enligt ett ojämnt roterande schema. Sessionerna inleds med mat. I tidernas begynnelse innebar det en mix av chips och ostbågar, numera serveras middagar som borde få vissa kändiskockar att rodna.
En gång i månad med uppehåll för sommarmånaderna.
Men - hur gör vi nu - med ett illasinnat virus som lurar i vassen? Vi kan inte träffas som brukligt, IRL. Jo - simsalabim - webb-TP! Visst, i dagens värld vardagsmat, men ändock lite kul.
På en förutbestämd tid kopplar vi upp oss via Skype och kör. För en broder i förskingringen är upplägget perfekt. Med tanke på jag är utomlands större delen av året missar jag normalt många IRL-möten.
